På torsdagen trädde de så kallade visitationszonerna, eller säkerhetszonerna, i kraft där polisen får rätt att stoppa och kroppsvisitera utan brottsmisstanke. Dessa är ett led i regeringens och Sverigedemokraternas arbete för att bekämpa den skenande brottsligheten bland de mångkulturella gängen. Men enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, finns det risk för etnisk diskriminering.

I en rapport från Brå tittade man på hur polisen resonerar då de väljer vem de ska kroppsvisitera och hur myndigheten arbetar med lika behandling och diskriminering. Man påstod då att polisens dokumentation om skälen till att man valde att kroppsvisitera ofta var bristfällig eller icke existerande.

I samband med de nya visitationszonerna måste polisen dokumentera varje kontroll och Brå vill att myndigheten tar fram bättre rutiner för alla kroppsvisitationer.

– Polisen kan i dag inte säga hur många kontroller som görs dagligen, månadsvis eller årsvis. Det är viktigt att ha dokumentation för att kunna bland annat se hur risken för etnisk diskriminering ser ut, säger Anna Öström, projektledare på Brå, till statstelevisionen.

LÄS ÄVEN: Vänstern rasar mot visitationszoner: ”Diskriminering”

Enligt Öström har poliser i intervjuer uppgett att etnicitet inte har någon betydelse alls medan andra menat att det kan vara en fördel i profileringsarbetet.

Man har också granskat 200 000 fall av misstankar om narkotikabrott och då det gäller misstankar om innehav påstås polisen vara betydligt säkrare på sina misstankar då det avser personer födda i Norden än med personer födda i Afrika eller sydvästra Asien. Detta gör enligt Öström att man inte kan utesluta att polisen diskriminerar i profileringsarbetet.