Cheferna på Riksbanken bestämmer hur hög eller låg reporäntan, och därmed indirekt också boräntorna, ska vara. Samtliga i direktionen har själva bolån samtidigt som de sitter på insidesinformation. Den kunskapen har åtminstone en av cheferna utnyttjat för att binda sina egna lån innan beslut att höja räntan.

I andra sammanhang skulle det kallas för insiderbrott – att utnyttja finansiell information som man har tillgång till i centralt placerade befattningar för att gynna sig själv ekonomiskt. För cheferna på Riksbanken i Sverige är reglerna mer generösa.

De som har bolån över en halv miljon kronor ska berätta detta. I den klubben hamnar alla chefer utom en med lån på mellan 3,6 och 8,7 miljoner kronor.

Band först, höjde sedan

Däremot finns inget som hindrar att man – bokstavligen – ser om sitt eget hus innan man fattar beslut som påverkar bolåneräntorna. Den bristen på strängare regler har åtminstone en av Riksbankens chefer exploaterat.

Anna Breman band om sina lån i ytterligare tre år i början av 2022. Det var precis innan hon själv var med och fattade beslut om att höja styrräntan.

Trilsk Thedéen tvingades av riksdagen

Breman tror inte att trixande av det här slaget undergräver förtroendet för henne som chef på Riksbanken eller för myndigheten generellt. Den åsikten delades tidigare av högste riksbankschefen Erik Thedéen.

Han vägrade länge berätta om sin bolånesituation och det krävdes att riksdagen drog åt tumskruvarna för att han skulle falla till föga.

Numera har Thedéen, för att undvika kritik och diskussion, bara rörliga räntor på sina lån som påverkas av de beslut han fattar om styrräntan. Thedéen har efter påstötningar också berättat att hans bolån uppgår till 3,6 miljoner kronor.

Vill inte prata med media

Den andra kvinnan i chefsdirektionen Aino Bunge, resonerar på liknande sätt som Breman och fortsätter köra med bundna lån. Hon har för närvarande en mycket förmånlig ränta på endast 1,28 procent.

Men prata med media för att lugna allmänheten om att inget som kan uppfattas som oegentligheter förkommer, det vill hon inte göra.

– Min privatekonomi är inte något som jag vill diskutera, säger hon när SvD frågar.

Det Bunge är förtegen om är bland annat när bindningstiden på lånen löper ut. Hon motiverar sin brist på meddelsamhet med att hennes egna bolån inte har något med jobbet som riksbankschef och beslutsfattare om styrräntan att göra.

Efterfrågar insyn och transparens

Malcolm Pettersson är jurist kopplad till Riksdagens finansutskott och på hans bord finns bland annat frågor rörande hur mycket eller lite information om sin privata ekonomi som riksbankscheferna behöver vara öppen med inför riksdagen. Han tycker att hemlighetsmakeriet är olyckligt och kan påverka förtroendet för Riksbanken.

– Räntans utveckling påverkas av direktionens beslut. Då måste det finnas insyn och transparens, säger han.

Upplever sig inte jäviga i beslut

Som riksbankschef kan det vara frestande att låta den egna bolånesituationen påverka räntebesluten. Det bedyrar dock samtliga anställda att de har för hög moral för att göra. ”Verkligen inte, det är inte på kartan” säger exempelvis den annars fåordiga Aino Bunge på frågan om hon är jävig.

Reglerna för vad en riksbankschef får göra utifrån sin insidesinformation och inför räntebeslut och hur öppen man behöver vara med detta har varierat över tid. De kan komma att ändras igen om riksdagen befarar att riksbankscheferna med sitt agerande urholkar allmänhetens förtroende för myndigheten.

Läs fler artiklar på Samnytt om Riksbanken HÄR.