För drygt sex år sedan sjösattes de så kallade etableringsjobben. Statligt lönesubventionerade anställningar skulle sätta åtminstone 10 000 nyanlända migranter i arbete var planen. Först nu har den första och enda personen anställts – en kvinna från Ukraina.

Yuliia Rybachuk är den första och hittills enda som fått ett etableringsjobb. Detta trots att den statligt subventionerade anställningsformen funnits i mer en sex år.

Den som etableringsanställer en person betalar endast drygt 7 500 kronor i lön. Staten står för resten upp till avtalsenlig lön. Förhoppningen från politikerna var att det med en så låg lönekostnad för arbetsgivaren skulle bli attraktivt att anställa framför allt nyanlända migranter.

Trögt trots generös lönesubvention

I kontrast till påståenden om ”kompetetensregn” har gruppen visat sig ytterligt svår att integrera på den svenska arbetsmarknaden med en skyhög siffra i arbetslöshetsstatistiken som följd. De förklaringar som getts är låg till obefintlig utbildning i kombination med dåliga svenska språkkunskaper, inte sällan förvärrade av analfabetism i det egna språket.

Personerna har dessutom blivit föremål för ett ”bidragsregn” som många menar passiviserar och gör migranterna omotiverade att skaffa sig en egen försörjning. Den skyhöga arbetslöshetssiffran har bestått trots en uppsjö av för skattebetalarna kostsamma initiativ till att få bukt med problemet.

Statligt subventionerade anställningar utgör en del i dessa satsningar och etableringsjobb är en av dessa anställningsformer. När dessa introducerades för drygt sex år sedan vara förhoppningarna på framgång höga.

Minst tiotusen framför allt utomvästliga migranter skulle med den här sänkta tröskeln in på arbetsmarknaden gå från bidragsförsörjning till egen dito. Men åren gick utan att en enda person etableringsanställdes.

Första etableringsjobbet efter sex år

Först nu i dagarna har det första etableringsjobbet tillsatts. Och det är inte någon ur den utomvästliga målgruppen som fått jobbet.

I stället går det så här långt enda etableringsjobbet till Yuliia Rybachuk från Ukraina. Med uppehållstillstånd enligt EU:s tillfälliga massflyktingdirektiv har hon inte samma förmåner som andra asylmigranter. Men nu blir tillvaron enklare.

Bland annat får Yuliia rätt att läsa svenska på SFI på arbetstid utan löneavdrag. ”Jättemånga plus för mig”, säger hon i en kommentar till SR.

Jobbet hon fått är som produktkontrollant på industriföretaget Gerdins i Mjällom i Västernorrland, berättar hon på en svenska som fortfarande är lite knackig men samtidigt redan bättre än många migranters som vistats i Sverige i många år.

För Gerdins är det också ”jättemånga plus”. Man får en pålitlig och ambitiös anställd och behöver bara betala en bråkdel av hennes lön på 22 500 kronor i månaden.

Skulle lösa migrantkrisen 2015

Den direkta orsaken till att etableringsjobben togs fram var asylkaoset i slutet av 2015 och början av 2016. Facket, arbetsgivarna och staten förhandlade fram vad man trodde skulle bli lösningen på en massiv ökning av samhällets kostnader.

Det skulle visserligen kosta skattebetalarna lika mycket eller mer än att ha migranterna i bidragsförsörjning men i sysselsättningsstatistiken skulle det se bättre ut och som namnet antyder fungera som en etablering på arbetsmarknaden där migranten sedan gick vidare till en vanlig anställning.

Ansvariga skyller på ”systemet”

Anders Weihe på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen var en av de som var med och förhandlade fram etableringsjobben. Han vill inte lägga skulden för fiaskot på migranters ointresse, oförmåga eller otillräckliga kvalifikationer för att komma i arbete. I stället skyller han på ”det politiska systemet.

– Och då tycker man ju att man bort pröva det här som vi kommit fram till snabbt. Men den viljan tycker inte jag fanns i det politiska systemet, säger han till SR.

Det är den förklaring som även IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä föredrar att framhålla.

– Det tycker man ju är jävligt trögt, säger han till SR.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) vill inte heller lägga någon skuld på migranterna eller spekulera i orsakerna till att det första etableringsjobbet kommer nu och varför det gått till en ukrainska i stället för exempelvis någon från Syrien eller Somalia. Utan att utveckla det vidare säger Pehrson att ”arbetet med etableringsjobben varit komplext”.

Stor skillnad mellan migrantvågen 2015 och flyktingvågen 2022

I motsats till noll etableringsjobb efter den utomvästliga migrantvågen 2015-2016 har det börjat lossna i samband med den ukrainska flyktingvågen 2022. Varför det är så kan varken arbetsgivarna, facket eller regeringen svara på.

Yuliia Rybachuk, som alltså fått det första etableringsjobbet, bor nu i Kramfors med sina två barn. Hennes make följde initialt med till Sverige men återvände senare till Ukraina för att slåss för sitt land.

Den ukrainska flyktingvågen skiljer sig i det avseendet markant ifrån hur den tidigare och fortfarande pågående utomvästliga migrantvågen sett och ser ut.

Från Ukraina har kvinnor och barn helt dominerat medan männen i vapenför ålder stannat för att försvara sitt hemland mot Putin. Bland de utomvästliga migranterna gäller det omvända – en överväldigande majoritet av de som kommit och kommer är unga män i vapenför ålder.

Läs flera artiklar på Samnytt om etableringsjobb HÄR.