Sju procent av ukrainarna är beredda att med vapen i hand försvara landet – om de mobiliseras. Ytterligare nio procent om det handlar om att försvara sin hembygd. Det framgår av en färsk rapport från Kievbaserade Ilko Kucherivs demokratiska initiativ-institutet (DIF).

2020 ukrainare över 18 år tillfrågades i slutet av mars om sin inställning till landets makthavare, och vad de själva kan tänka sig att göra för att vinna kriget mot Ryssland som pågått i mer än två års tid.

Nu har resultatet, som endast omfattar de städer och regioner som inte ligger vid fronten, sammanställts i en rapport.

Sju procent beredda kriga

På frågan vad ukrainarna är villiga att göra om kriget eskalerar eller drar ut på tiden svarar drygt en tredjedel, 35 procent, att de kan tänka sig ge nödvändigt icke-militärt stöd, som att skänka pengar eller donera blod.

24 procent uppger att de ”bara kommer försöka överleva” medan 15 procent inte vet hur de kommer agera.

3 procent berättar att de redan tjänstgör i militären, 7 procent säger att de kommer tjänstgöra om de mobiliseras medan ytterligare 9 procent menar att de kan tänka sig ta till vapen – om det handlar om att försvara den egna hembygden.

5 procent avslöjar att de vill fly landet.

Många vill slippa

När ukrainarna istället tillfrågas om hur det ser ut i den egna bekantskapskretsen berättar 25 procent att de flesta av deras bekanta försöker undgå inkallelse medan 47 procent säger att några av deras vänner är beredda att åka till fronten medan andra inte är det.

10 procent svarar att de flesta av deras bekanta är beredda att mobiliseras medan 18 procent tycker att frågan är svår att besvara.

Mätningen görs i en tid där president Volodymyr Zelenskyj nyligen skärpt lagstiftningen för att göra det svårare att smita undan stridsplikten, och där det talas om att ytterligare hundratusentals måste mobiliseras.

DIF sammanfattar sin mätning med att den ukrainska mobiliseringsviljan är ”medioker”.

Gud på Ukrainas sida

Den gångna helgen firade världens ortodoxt kristna påsk. Och Ukrainas president passade helgen till ära på att, iklädd traditionell ukrainsk vysjyvanka, spela in en video framför Sofiakatedralen i Kiev. Där pågår just nu en utställning med religiösa ikoner målade på ammunitionslådor från fronten.

I sitt tal pratar Zelenskyj om kriget mot Ryssland som en kamp mot ”demoner” – och att Gud är på Ukrainas sida.

– Vi tror att ett emblem med Ukrainas flagga sitter på Guds axel. Och med en sådan allierad kommer livet definitivt segra över döden! säger han i videon.

– Ljuset kommer återvända till det land Herren gett oss, och till allt det land som tillfälligt ockuperats av djävlarna.

Kriget mot Ryssland har inte bara ideologiska, utan även religiösa övertoner.

Fortsätter som president

Senast den sista mars i år skulle presidentval ha hållits i Ukraina. Ett val som Zelenskyj sannolikt hade förlorat. Enligt en opinionsmätning från mars i år ville ukrainarna då byta ut honom mot förre överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj.

Men Zelenskyj sitter säkert. Anledningen är kriget. Ukrainas konstitution tillåter inte allmänna val när undantagslagar är i kraft och de lagarna förlängs med 90 dagar åt gången.

Senast det gjordes var i februari och under måndagen skickade presidenten in en ny begäran till parlamentet, där han förbjudit oppositionen, om ytterligare 90 dagars undantagstillstånd. Tidigare har en lag stiftats som säger att val inte ska hållas förrän tidigast ett halvår efter att undantagslagarna upphört.

Zelenskyj kommer därmed inte bytas ut, eller få sitt mandat demokratiskt prövat, förrän tidigast nästa år. Om ens då.

En ”styrande elit”

Hur Ukraina styrs gör avtryck i mätningen där många inte har särskilt stor tilltro till landets ledare. De flesta tycker att folket är ”mycket smartare” än politikerna, förklarar de.

Omkring 60 procent av respondenterna uppger att de politiska skillnaderna mellan ”eliten och folket” är större än de oenigheter som finns bland allmänheten. Endast 11 procent håller inte med om den bilden.

Omkring hälften av ukrainarna efterfrågar dessutom en folkvald demokrati, rättsstat och oberoende rättsväsende, och menar att dessa är enda garanten för ett fungerande land.

Samtidigt är det en hel del som tror att ett sådant samhällsskick är nödvändigt att kombinera med mer auktoritära metoder, eller inte tror på demokrati alls.